Jag har roat mig med att jämföra Avanzas och Nordnets courtage med de fyra storbankerna för att se vilka banker som kan vara intressanta att satsa på om man vill diversifiera sitt aktiesparande.
Det kan nämligen vara bra att sprida risken och inte ha alla pengarna på en och samma bank. För ibland kanske inloggningen inte fungerar på en viss bank. Då kan det vara smart att ha lite pengar liggande på ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring (KF) på en annan bank. Man vill ju inte missa ett bra köp- eller säljtillfälle på börsen i onödan.
Vid en jämförelse kan man konstatera att Nordea har ett relativt lågt courtage. Både ett lågt procentuellt courtage (0,06%) och ett lågt minimicourtage på 1 kr, samt ett maxcourtage i paritet med de andra bankerna på 99 kr.
Jag har emellertid inte kunnat se att varken Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) eller Svenska Handelsbanken (SHB) har något maxcourtage. Så där kan det dra iväg ordentligt om man handlar för lite större belopp. Handlar man för över 110 000 kr kan det därför vara bra att istället välja en bank med ett maxcourtage på 99 kr.
Och om man inte väljer rätt courtageklass på Avanza och Nordnet kan det också bli onödigt dyrt. Så även här gäller det att vara uppmärksam. Fördelen är dock att det går att byta courtageklass om man vill handla för större belopp än vanligt.
Här är en sammanställning av bankernas courtage enligt min genomgång. Siffrorna kommer från respektive banks webbplats.
Bank/courtage
Procent
Min
Max
Belopp
Nordea
0,06
1
99
–
Swedbank
–
29
29
≤25 000
Swedbank
–
59
59
25 001–100 000
Swedbank
–
99
99
>100 000
SEB
0,09
–
–
–
SHB
0,09
9
–
–
Avanza mini
0,25
1
–
<15 600
Avanza small
0,15
39
–
15 600–46 000
Avanza medium
0,069
69
–
46 000–143 500
Avanza fast pris
–
99
99
143 500
Nordnet mini
0,25
1
–
≤15 600
Nordnet liten
0,15
39
–
15 600–46 000
Nordnet mellan
0,069
69
–
46 000–143 478
Nordnet fast
–
99
99
>143 478
Priserna gäller Nordea: Nasdaq OMX Nordic, Oslo Börs och First North. Swedbank: Sverige (ej Spotlight), Norden, Baltikum och USA. SEB: Sverige, Norden. Handelsbanken: Stockholmsbörsen, NGM, First North, Oslo Börs och Nasdaq OMX Nordic. Avanza mini: Stockholmsbörsen. Avanza övriga: Stockholmsbörsen och First North. Nordnet: Norden. Extra kostnader vid handel med utländska aktier kan också tillkomma.
Nästa tabell visar hur stort courtaget blir när man handlar för 25 000, 50 000, 100 000 respektive 200 000 kr (förutsatt att man väljer rätt courtageklass på Avanza och Nordnet förstås).
Bank/belopp
25 000
50 000
100 000
200 000
Summa
Nordea
15
30
60
99
204
Swedbank
29
59
59
99
246
SEB
23
45
90
180
338
SHB
23
45
90
180
338
Avanza
39
69
69
99
276
Nordnet
39
69
69
99
276
Gratis courtage
Det som inte framgår av tabellerna ovan är att Swedbank erbjuder gratis courtage om man har mindre än 100 000 kr på kontot. Avanza har också gratis courtage om man aldrig har haft över 50 000 kr i sparande hos banken.
Med reservation för att jag eventuellt har fått någon siffra fel eller missuppfattat något. Skicka i så fall ett mail till mig så rättar jag.
I samband med att Altor och Stena lämnade ett bud på Gunnebo publicerade Dagens industri en lista på elva företag som skulle kunna vara potentiella uppköpskandidater pga att dessa inte hängt med i börsuppgången de senaste månaderna.
I dagens avsnitt av ”Börssnack med Hansén & Olavi” intervjuades Pandox vd. Det är alltså en intervju som handlar om hotellbranschen (som jag också skrev om i går). Avsnittet heter ”Hotellkungen stakar ut framtiden”.
Jag tycker Pandox vd gav ett bra intryck och han är, inte helt oväntat, mycket väl insatt i branschen.
Hotellen har drabbats mycket hårt av covid-19. Och eftersom Pandox tar ut en omsättningsbaserad hyra från sina hyresgäster (hotellen) har även de drabbats hårt. Förutom att vara hyresvärd driver också Pandox ett antal hotell.
Enligt vd var de dock snabba på att anpassa sig och dra ner kostnaderna. De har erbjudit också hotellen att betala hyran i efterskott men har inte gett några hyresrabatter.
Den stora frågan är när hotellbranschen kommer att återhämta sig, och kanske framför allt när det gäller affärsresenärerna. Sommaren var under omständigheterna relativt bra tack vare hemestrandet, men därefter har efterfrågan har gått ner.
Vd uppgav emellertid att affärsresenärerna så smått nu börjar komma tillbaka – ”ser de första stegen” – men att det går mycket långsamt. Han tror dock att det successivt kommer att bli bättre.
Lär dig mer om Pandox och hur det går för hotellbranschen just nu. Avsnittet finns till exempel på Soundcloud och Youtube.
Läste en artikel i SvD Näringsliv i går om affärsidén att hyra ut kontorsplats, så kallad ”co-working”, vilket både Scandic och Hufvudstaden uppges ha börjat med.
Detta tycker jag låter som en utmärkt affärsidé för en krisande hotellbransch. Jag gillar företag vars ledning hittar nya sätt att tjäna pengar när den övriga verksamheten krisar. Så mycket bättre än en ledning som passivt sitter och väntar på bättre tider.
Även om ”co-working” kanske inte drar in särskilt stora summor så bidrar det i alla fall med att förbättra likviditeten i någon grad.
Enligt artikeln i SvD tycks folk – åtminstone Stockholmare vad det verkar – ha tröttnat på att sitta hemma och jobba. ”Distansarbetet blir roligare om man då och då kan byta miljö”, tyckte en jurist som valt att sitta på hotell Haymarket by Scandic i Stockholm.
Aktien och framtiden
Det verkar dock inte finnas särskilt många investerare som tror på Scandic-aktien just nu. Så här skrev till exempel Affärsvärlden för två veckor sedan:
Affärsresandet är närmare noll, konferenserna är mindre än noll och det finns precis inget som tyder på någon ljusning. Det är mycket troligt att Scandic kommer behöva göra ytterligare en nyemission för att överleva.
Källa: Affärsvärlden, nr 37, 7 september 2020
Handelsbanken är dock av motsatt åsikt. I går publicerades följande kommentar angående Pandox som är verksam inom samma bransch:
Risken för en andra våg av coronaviruset är ansenlig, men vi bedömer att hotellmarknaden bottnade i april och räknar med att se en återhämtning under kommande år.
Källa: Nyhetsbyrån Finwire 2020-09-23
Det sista citatet tror jag mer på än det förra. Åtminstone på ett års sikt. En återhämtning borde komma någon gång under nästa år eftersom vaccin är på gång. Dessutom är folk trötta att sitta hemma och vill börja leva som vanligt igen. Men fjärde kvartalet i år kommer förmodligen inte att bli någon höjdare.
Jag tycker dock att Scandics ledning var snabb med att agera när coronaviruset slog till genom att sänka kostnaderna och genomföra en nyemission för att säkerställa tillgången på likviditet.
Tidigare i september lät också Scandic meddela de räknar med beläggningen kommer att ligga på omkring 35 procent för innevarande kvartal, vilket är relativt nära deras break-even på 40 procent.
Dessutom måste det rulla in några extra kronor i kassan tack vare ”co-working”-konceptet och, som Dagens industri skrev i augusti, så har Scandic fått 149 miljoner i permitteringsstöd.
Allt detta gör att företaget torde kunna överleva utan problem tills att coronaviruset har förpassas till historien. Ytterligare en nyemission tror jag inte kommer att behövas.
Delårsrapport för tredje kvartalet
Det ska bli intressant att se rapporten för tredje kvartalet som släpps den 3 november.
Detta är inget köpråd. Huruvida du tycker det är värt risken att köpa Scandic eller inte får du bestämma själv. Gör alltid din egen analys innan du fattar investeringsbeslut!
Kända och framgångsrika investerare är mycket riskmedvetna och anstränger sig för att minimera risken att förlora sitt kapital. Detta är något de har lärt sig den svåra och dyra vägen.
Men samtidigt har varje investerare en egen och ganska unik uppfattning om risk. Det som en investerare uppfattar som hög risk kan någon annan se som relativt låg risk. I en transaktion finns ju som bekant alltid minst en köpare och en säljare. Och dessa har ju en skild uppfattning om marknaden.
Det märker jag också ofta själv när jag investerar eller avstår från att investera. För ibland ser jag mest risk i en aktie där andra ser möjlighet, medan jag kan se möjlighet i en investering där andra tycker risken är alltför stor.
Eftersom uppfattningen av ”risk” är ganska subjektiv kanske detta inte är rätt ord i sammanhanget. Det handlar snarare om hur man skyddar sitt kapital från förluster, vilket man kan göra med en bra riskhantering. Det gäller att alltså att ha en plan på hur man ska agera när krisen slår till, samt vara beredd på att snabbt kunna ta sig ur en position när förutsättningarna förändras.
Att undvika förluster är således vad det handlar om och något som borde ges högsta prioritet av en klok investerare. Det har också ofta betonats av världens mest kända investerare, som till exempel Benjamin Graham, Warren Buffett, George Soros och Jesse Livermore.
Det finns förstås också mer riskbenägna personligheter på börsen, men sådana spekulanter blir aldrig särskilt långlivade. För förr eller senare tar turen slut, liksom pengarna.
Ett exempel är Nick Leeson som spekulerade bort 862 miljoner pund av Barings banks tillgångar, vilket gjorde att hans arbetsgivare försattes i konkurs. Uppenbarligen hade Nick Leeson en lite avvikande och bristande uppfattning om riskhantering och hur man bäst skyddar kapitalet. Den som vill veta mer kan läsa hans bok Rogue Trader.
Det är alltså stor skillnad på att spekulera och investera på börsen. Vem som helst kan framgångsrik i sina spekulationer på kort sikt, men jag tvivlar på att någon har klarat det på lång sikt utan bra riskhantering. Till slut hinner verkligen i kapp även den mest erfarna av spekulanter som ”spelar” på börsen.
Alla som vill överleva ekonomiskt på lång sikt på börsen bör därför ha en bra riskhantering och vara medveten om hur man skyddar sitt kapital genom att begränsa förlusterna. Framför allt den som jobbar som daytrader, det vill säga spekulerar i kortsiktiga kursrörelser på marknaden. Då är det viktigt att vara riskmedveten och minimera de förluster som oundvikligen uppstår för att kunna tjäna pengar långsiktigt.
För investerare som däremot köper lönsamma och stabila företag för att behålla hela livet är kanske inte riskhanteringen lika akut och viktig. Denna typ av långsiktiga investeringsfilosofi har ju fungerat ganska bra för investerare som Warren Buffett och ”Aktiestinsen”. I alla fall så länge man diversifierar.
Men även stora och till synes stabila företag kan gå i konkurs eller åtminstone ha en dålig kursutveckling under mycket lång tid. Dessutom tenderar kraftiga börsnedgångar att återkomma med en viss regelbundenhet. Åtminstone en gång vart tionde år ungefär (1987/2000/2007/2015/2020).
Börsen brukar dock ofta återhämta sig relativt snabbt, men man skulle kunna tjäna mycket pengar på att vara förberedd och skydda sitt kapital i sådana lägen.
Citat från två kända investerare
Som avslutning kommer här några kända citat på ämnet riskhantering och om vikten av att skydda sitt kapital:
Oavsett om du handlar med miljoner eller tusental gäller samma grundprincip. Det är dina pengar. De kommer att stanna hos dig så länge som du skyddar dem. Felaktig spekulation är ett av de säkraste sätten att förlora dem.
Jesse Livermore
Första prioritet är alltid att undvika förluster. Andra prioritet är att tjäna pengar.
I går publicerade Dagens industri en intressant och bra analys av it-distributören Dustin. Enligt Agneta Jönsson som skrivit artikeln har aktien har en uppsida på drygt 40 procent.
Dagen före publiceringen stängde Dustin på 53,30 kr. Så lägg 40 procent på det och man hamnar på 75 kr, det vill säga på samma nivå som i januari.
Dagens industri 2020-09-21.
Jag gillar Agneta Jönssons analyser som jag uppfattar som både skarpsinniga och välskrivna. En annan fördel är att hon ofta skriver om företag som intresserar mig. Då är det ju också extra roligt att läsa.
I går fanns uppenbarligen också många andra med liknande uppfattning. För aktien skickades upp som mest 10,32 procent medan börsen i övrigt gick åt motsatt håll.
Aktien stängde dock bara 6,57 procent upp till slut på en rejält sur börs (OMXS30 -3,53 procent).
Får vi en lite gladare börs i dag finns nog goda förutsättningar för ytterligare en uppvärdering av aktien. Men de där 40 procenten tar nog ett tag till. Kanske någon gång under nästa år?
Ny konkurrent inom e-handel
Och så några ord om Amazons inträde på den svenska marknaden. Detta sa Dustins vd till Dagens industri om den nya konkurrenten:
Vi har alltid respekt för konkurrenter, samtidigt driver konkurrens marknaden framåt och kommer stärka e-handel generellt och det välkomnar vi.
Ytterligare en köprekommendation
För övrigt så upprepar också Kepler Cheuvreux sin köprekommendation i dag. Riktkursen för Dustin ligger på 68 kr.
Varför välja en aktivt förvaltad fond med 1–2 procent i avgift vars fondförvaltare inte klarar av att slå index? Varför betala en hög avgift om avkastningen är undermålig? Det finns förstås undantag, men många aktivt förvaltade fonder med höga avgifter har svårt att slå billiga indexfonder.
Ett undantag är till exempel Spiltan Aktiefond Stabil, med en relativt hög avgift på 1,5 procent, som har fördubblat sitt kapital de senaste fem åren.
Ska man acceptera en hög avgift ska man naturligtvis också kräva att fonden presterar bättre än billiga indexfonder. Annars bör man byta till en bättre och billigare fond. Men därmed inte sagt att indexfonder alltid är det bästa valet.
Förra året gjorde Aktiespararna en genomgång som slog fast att enbart en tredjedel av de aktivt förvaltade fonderna presterade bättre än den bästa indexfonden som var SEB Sverige Indexfond. Ännu värre var det vid genomgången 2013 då enbart fem fonder var bättre än indexfonden Avanza Zero.
Och ju högre avgifter en fond tar ut, desto svårare blir det att kompensera för detta årliga bortfall. Varför då betala dyrt för ett dåligt utfört jobb? Att betala 1–2 procent på kapitalet som årlig avgift blir i slutändan mycket pengar. Framför allt om fonden behålls i flera år.
När man investerar är det som kallas ”ränta på ränta-effekten” en mycket viktig bidragande faktor till pengarnas tillväxt. Eller som Benjamin Franklin uttryckte saken: ”Pengar skapar pengar. Och pengarna som pengar skapar, skapar pengar.”
I en fond naggas dock den effekten i kanten. Och ju högre avgift banken tar ut varje år desto mer pengar försvinner som annars hade kunnat ge ytterligare avkastning på ditt kapital.
Som investerare kan man ju inte heller ställa några krav på förvaltarens prestation annat än att just byta fond. Därför bör man vara en aktiv fondsparare som byter bort underpresterande fonder.
En bättre lösning vore om banken tog ut en prestationsbaserad avgift – alltså en andel av fondens värdeökning istället för på hela kapitalet. Det kommer förstås aldrig att hända eftersom bankerna tjänar alltför mycket pengar på höga fondavgifter, samtidigt som det finns många kunder som inte orkar bry sig.
Ska jag själv köpa fonder föredrar jag indexfonder som förvaltas automatiskt av datorer och följer ett visst index. Dessutom finns det några gratis indexfonder utan avgift vars främsta syfte, såvitt jag har förstått, är att locka till sig nya kunder och mer kapital till banken.
Gratis indexfonder är därför en bra lösning. För det gynnar sannolikt både kunden och banken. Hos både Avanza och Nordnet finns en eller flera gratisfonder.
Många storbanker tjänar dock mycket på sina aktivt förvaltade fonder eftersom folk inte själva orkar eller vill ta ansvar för sina pengar. Men har man själv inte kunskapen eller intresset bör man åtminstone välja fonder med låga avgifter som historiskt har gett en bra avkastning. Jämföra olika fonder kan göra hos Morningstar.
Roligast är dock att ta ansvar för sin egen ekonomi och själv förvalta sina pengar. Mona Sahlin sa en gång i tiden att det ”häftigt att betala skatt” (SVT, 1994-09-08). Det tycker inte jag. Däremot är det häftigt att själv investera sina egna pengar på börsen och se dessa öka i värde.
Det är också häftigt med investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (KF). Då kan man nämligen göra mindre av det som Mona Sahlin tycker är häftigt.
Som motivationshöjare kan man dessutom göra som många andra och gå med i en aktiespararförening som Aktiespararna. Eller varför inte starta en blogg, Instagramkonto eller Twitterkonto om sina investeringar? På dessa plattformar finns det massor av likasinnade människor.
Den som är riskbenägen när det gäller börs och investeringar kanske väljer att köpa aktier för lånade pengar. Själv är jag dock något av en fegis när det gäller mina pengar. Därför jag gillar inte att köpa aktier för lånade pengar.
När stora nedgångar inträffar erbjuder de utomordentliga tillfällen till dem som inte är handikappade av skulder.
Warren Buffett
Jag skulle emellertid kunna göra ett undantag om det är något företag jag vill köpa när börsen har gått ner kraftigt och lönen kommer först om två veckor. Då skulle jag kunna ta ett mindre lån under kort tid, till exempel låna några procent av portföljens värde.
För övrigt undviker jag helt lånefinansierade aktieköp. Inte heller använder jag produkter som bygger på hävstångseffekt, till exempel certifikat och indexterminer. Undantaget är optioner som jag ibland kryddar portföljen med.
Belåning hos Nordnet och Avanza
Jag handlar med aktier både via Nordnet och Avanza. Och de få gånger jag har lånat pengar har jag använt Avanzas ”Superlånet” utan ränta. Jag tror inte Nordnet har något motsvarande gratislån, utan där verkar lägsta ränta vara 0,89 % enligt deras hemsida.
Källa: www.nordnet.se
Ytterligare en fördel med Avanza är att man kan köpa optioner med deras ISK. Det funkar inte hos Nordnet vad jag vet.
Rätta mig gärna om jag har fel genom att lämna en kommentar!
Kan det vara värt risken att investera i fastighetsbolag som äger köpcentrum just nu? Med tanke på de nedtryckta aktiekurserna, samt att vardagen så sakteliga börjar återgå till det normala, skulle det kunna bli en mycket bra investering på sikt.
Köpa köpcentrum? Är det ens möjligt!?, kanske någon utbrister. Javisst kan man det! Alltså köpa aktier i fastighetsbolag vars affärsidé är att äga och utveckla köpcentrum. I alla fall om de är börsnoterade, vilket de vanligtvis är.
Bara man vet var man hittar dem. I den här artikeln presenteras tre börsnoterade fastighetsbolag som äger köpcentrum, gallerior och liknande affärslokaler i Sverige.
Först en lista över de tre största aktörerna i Sverige sett till omsättningen, varav ett är privatägt och de övriga två är börsnoterade:
Olav Thon Gruppen (norskt privatägt bolag)
Unibail-Rodamco-Westfield (franskt publikt bolag)
Atrium Ljungberg (svenskt publikt bolag)
Goda tider stundar?
Enligt en artikel i Upsala Nya Tidning som publicerades tidigare i veckan uppger Atrium Ljungbergs fastighetschef att kundtillströmningen börja återgå till det normala sedan Coronaviruset slog till i början av året. Åtminstone i Gränbystaden som är ett av deras köpcentrum i Uppsala.
Fastighetschefen skriver i ett mejl till tidningen att det tog fart ordentligt under andra hälften av augusti. ”Ett antal dagar visar till och med positiva tal i jämförelse med föregående år”. Källa: UNT, 2020-09-14.
Förutom att kundtillströmningen tycks visa på återhämtning har dessutom börsens fastighetsbolag vänt uppåt i september enligt Carnegies fastighetsindex (se bild). Det skulle kunna vara ett tecken på att framtiden ser lite ljusare ut för fastighetsbolagen.
Källa: www.carnegie.se
Ytterligare ett tecken på att samhället inlett återvandringen till det normala är att klädhandeln visar tecken på att återhämta sig, vilket både H&M och spanska Inditex rapporterade om tidigare i veckan. H&M redovisade dessutom en rejält högre vinst än väntat.
Efter att Covid-19 har hållit folk hemma torde det finnas ett uppdämt behov att besöka butiker och restauranger. Och förmodligen lockar den koncentrerade form av konsumtion ett köpcentrum erbjuder mer än stadskärnor där butikerna tenderar att vara mer geografiskt utspridda och varorna kanske lite dyrare. Att besökare dessutom kan vandra runt mellan butiker och restauranger med tak över huvudet är en fördel.
Därmed borde köpcentrum kunna gynnas mer när konsumtionen kommer i gång på allvar igen. Därför skulle nästa år kunna bli riktigt bra.
Framtiden för köpcentrum
Ofta talas dock i relativt negativa ordalag om köpcentrum eftersom e-handeln är på frammarsch. Detta på bekostnad av fysiska butikers försäljning. Men just därför försöker fastighetsbolagen anpassa sig till de nya förutsättningarna genom att diversifiera och minska beroendet av butiker. Istället vill man satsa på ett bredare utbud av olika typer av verksamheter som kan erbjuda både nytta och nöje.
I Sverige står handeln för hela 90 % av ytan i landets köpcentrum. Sannolikt kommer denna andel att sjunka och följa utvecklingen i USA och Asien där handeln enbart står för 75 % respektive 60 %.
Därmed blir framtidens köpcentrum sannolikt en kombination av nöjes- och nyttocentrum snarare än renodlade shoppingcenter. Således kommer en större andel av ytan att upptas av restauranger, bio, servicebutiker och liknande som kan locka fler besökare.
Eller kanske försöker företagen dra nytta av e-handelstrenden genom att ”integrera den växande e-handeln i de fysiska miljöerna, öka servicen och säkra köpupplevelsen hela vägen från nätköp till upphämtning av paket” som det står i Atrium Ljungbergs årsredovisning för 2019.
Tre börsnoterade fastighetsbolag
Här kommer en presentation av tre börsnoterade fastighetsbolag som driver köpcentrum i Sverige. Jag har inte tagit med så mycket siffror i texten. Utan den som funderar på att investera får själv kolla upp relevanta nyckeltal och bestämma huruvida företagen kan vara köpvärda.
Atrium Ljungberg
Atrium Ljungberg är ett fastighetsbolag vars bestånd huvudsakligen består av kontor- och handelsfastigheter i Stockholm, Uppsala, Malmö och Göteborg. Atrium Ljungberg äger också köpcentrum, till exempel Mobilia i Malmö och Gränbystaden i Uppsala, och är den tredje största operatören i Sverige sett till omsättningen.
Dock är företagets inriktning mer mot kontor och inte köpcentrum. Därför är kanske inte Atrium Ljungberg särskilt intressant för den som främst vill ha exponering mot köpcentrum. Man får ju så att säga mycket kontor på köpet om man investerar i företaget. Kanske då bättre att satsa på någon av de övriga två som presenteras lite längre ner.
Källa: www.al.se
Atrium Ljungberg delade ut fem kronor tidigare i år och har således en direktavkastning på 3,4 % (5,0/147,6).
Förutom Atrium Ljungberg (-34,69 i år) finns också två stora europeiska fastighetsbolag som äger köpcentrum i Sverige. Dessa har tagit ännu mer stryk på börsen och skulle kunna vara något för den lite mer riskvillige. Men kanske finns det anledning att tro på en snar återhämtning även där inom den närmaste tiden? De två företagen heter Unibail-Rodamco-Westfield (-71,59 i år) och Eurocommercial Properties (-54,63 i år).
Unibail-Rodamco-Westfield
”Den främsta globala utvecklaren och operatören av flaggskeppsdestinationer”, som det framgår av URW:s webbplats, beskriver företagets affärsidé.
Källa: www.urw.com
Enligt företagets webbplats äger de 89 köpcentrum i både Europa och USA. Ser man till enskilda länder är Frankrike och USA störst.
Källa: www.urw.com
URW äger också några köpcentrum i Stockholmsområdet och företaget är den näst största operatören i Sverige:
Westfield Mall of Scandinavia
Täby centrum
Solna centrum
Nacka forum
Företagets kursutveckling varit ganska usel i år. Men nu torde den värsta ”Corona-effekten” vara över trots att det ännu inte syns i aktiekursen.
I år delade URW ut 5,40 EUR vilket ger en direktavkastning på 13,5 %. Under tidigare år (2016–2019) var dock utdelningen nästan dubbelt så stor.
Eurocommercial Properties
Eurocommercial Properties är ett nederländskt företag som äger flertalet köpcentrum i Frankrike, Italien, Sverige samt ett i Belgien. Företaget verkar vara helt inriktade mot köpcentrum, gallerior och liknande affärslokaler. Jag har inte kunnat se att Eurocommercial Properties sysslar med någon annan verksamhet.
I Sverige driver de åtta köpcentrum:
Bergvik (Karlstad)
C4 (Kristianstad)
Elins Esplanad (Skövde)
Hallarna (Halmstad)
Grand Samarkand (Växjö)
Ingelsta Shopping (Norrköping)
Moraberg (Södertälje)
Valbo (Gävle)
Liksom för URW har aktiekursen sjunkit rejält sedan Corona slog till. Utdelningstillväxten har dock varit mycket stabil och fin de senaste åren, vilket också framgår av bilden.
Källa: www.eurocommercialproperties.com
Företaget brukar betala ut utdelningen i november. Och vad jag förstår kommer de besluta om 2020 års utdelning den 29 oktober. Räknar man på förra årets utdelning så ligger direktavkastningen ganska högt eftersom kursen har sjunkit så mycket. Runt 19 % (2,18/11,38).
Antal aktieägare
Hos Avanza kan man se hur många av deras kunder som äger olika aktier. Här är utfallet för ovan nämnda företag.
Atrium Ljungberg B (antal ägare hos Avanza 5 730)
Unibail-Rodamco-Westfield SE (antal ägare hos Avanza 248)
Eurocommercial Properties NV (antal ägare hos Avanza 52)
Inte helt oväntat är Atrium Ljungberg det mest populära företaget. En anledning är att det tillkommer växlingskostnader när man köper bolag i andra valutor än SEK. De två utländska företagen är listade i EUR.
